nolla

Varför slutade vi skratta
Varför slutade vi leka som då
Du är du och jag är fortfarande jag
Så vad är det då som fattas?
Det är på minnena som jag lever
Men snart så har de suddats ut
Så jag blundar
Ja, jag blundar
Fast jag ser
Nånstans finns det, det vi hade, som var bra
Ja, nånstans finns det kvar en plats där vi kan va
Du och jag
Och jag vet, nån måste börja ge
Ja, börja ge för att kunna få
Allt jag känner, allt jag älskar och vill se
Det finns på bilderna, bilderna när jag ser oss le
Varje gång som jag försöker
Det är då det blir så fel
Nånstans finns det, det vi hade, som var bra
Ja, nånstans finns det kvar en plats där vi kan va.


jo, men bara när jag blundar...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0